Kognitiv Beteendeterapi (KBT)

Kognitiv Beteendeterapi (KBT) är en psykoterapi som fokuserar på att identifiera och förändra negativa tankemönster samt koppla dem till beteendemönster. Genom att utforska sambandet mellan tankar, känslor och handlingar kan KBT hjälpa dig att utveckla nya perspektiv och hanteringsstrategier. Terapin är strukturerad och målinriktad, och syftar till att skapa långsiktiga förändringar för att förbättra psykologiskt välbefinnande. Detta görs tillsammans med psykoterapeuten som ett samarbetsprojekt. KBT används effektivt vid olika psykologiska utmaningar, inklusive ångest, depression och stressrelaterade problem. Genom att erbjuda konkreta verktyg och metoder kan KBT stödja dig i att skapa positiva förändringar i ditt dagliga liv.

Schematerapi

Brukar du fastna i destruktiva förhållanden, är du konstant svartsjuk, är du ständigt rädd för att bli avvisad och övergiven av vänner och partners, faller du ofta in i gamla negativa mönster som du inte lyckas bryta, har du svårt att kontrollera känslor och impulser, känner du dig tom och likgiltig, har du höga krav på dig själv att lyckas och duga inför andra, har du ett omättligt bekräftelsebehov, plågas du av återkommande skam och skuldkänslor, är du självanklagande, känner du dig som en dålig människa? I så fall kan schematerapi vara något för dig!

Schematerapi är en evidensbaserad, innovativ och integrativ terapiform, utvecklad av den amerikanske psykologen och forskaren Dr. Jeffrey Young i USA. Young arbetade hos Dr. Beck i Philadelphia i slutet av 1970-talet och var där delaktig i utvecklingen av kognitiv terapi. KBT är idag förstahandsalternativet vid behandling av en rad psykiska problem. Youngs schematerapi kan ses som en vidareutveckling av Beck´s ursprungsmodell anpassad för behandling av mer långdragen och komplex problematik där traditionell KBT inte visat sig effektiv.

Schematerapi innehåller influenser från bland annat anknytningsteori, gestaltterapi och dynamisk terapi. Till skillnad från traditionell KBT har schematerapi bland annat större fokus på barndomserfarenheter och terapialliansen.


Vad är ett schema?
Vårt beteende i olika situationer påverkas till stor del av hur vi i grunden uppfattar oss själva och omvärlden tillsammans med vår samlade erfarenhet av hur vi tidigare bäst hanterat liknande situationer. Uppfattningar och erfarenheter som kan vara både medvetna och omedvetna. Begreppet ”schema” är det samlande begrepp som används för att beskriva dessa fenomen, därmed namnet schematerapi.

”Schema” är ett gammalt vedertaget begrepp inom den kognitiva psykologin, men som hos olika teoretiker ges lite olika innebörd. I schematerapi ser man scheman som abstrakta hypotetiska mönster. Att förtingliga dessa abstrakta mönster, d.v.s. att prata om dem i terapin som något konkret upplevs oftast av både behandlaren och klienten som praktiskt och effektivt då någonting konkret förmedlar att förändring är möjlig.


Vad är tidiga dysfunktionella scheman?
Ett schema är således en metafor för vad vi lärt in om oss själva och omgivningen och hur vi lärt oss hur vi bäst hanterar situationer. Om vi under uppväxten regelmässigt frustreras i våra känslomässiga behov (se beskrivning av behov längre ned) skapas ett obehag som vi måste hantera efter bästa förmåga. Att påtagligt frustreras i sina behov är för individen förenat med livsfara. Kroppen reagerar med kamp och flykt strategier. Kamp, flykt strategierna kompenserar smärtan i behovsfrustrationen. Att reagera med kamp, flykt strategier är funktionellt i reella situationer av hot och fara. Men om ett barn regelmässigt utsätts för behovsfrustration automatiseras efterhand strategierna och tenderar att uttryckas även i situationer där det inte längre är påkallat. Om barnet således växer upp och hamnar i ett sammanhang med bättre förutsättningar men fortsätter att använda kompensatoriska strategier i sina relationer hindras behoven från att bli uppfyllda samtidigt som beteendet i sig förstärks. Ett tidigt dysfunktionellt schema är således ett schema som formats under uppväxten som led av behovsfrustration i nära relationer och som uttrycks regelmässigt i situationer där det inte längre är påkallat. Tidiga dysfunktionella scheman bidrar till formandet av destruktiva livsmönster och därmed ofta del i förekomst av psykisk ohälsa.


Vilka är våra känslomässiga behov?
Schematerapi handlar i grunden om hur en individ förhåller sig till grundläggande känslomässiga behov. Dessa behov går i likhet med exempelvis gravitationskraften att betrakta som allmängiltiga principer människan ständigt måste förhålla sig till, även i stunder då vår uppmärksamhet kanske riktas åt annat håll. När vi exempelvis hämtar en pall för att byta en glödlampa i taket reflekterar vi inte nödvändigtvis över gravitationskraften även om den är ständigt närvarande, vi fokuserar kanske istället på att byta den trasiga glödlampan. Valet av strategi för att hantera en specifik allmängiltig princip varierar. Strategier som tidigare varit funktionella (fungerat) upprepas. Vad som står oss till buds i en given situation avgör valet av rekvisita dvs. hur vi konkret uttrycker strategin (som pallen i exemplet ovan). Rekvisitan är i regel utbytbar, grundläggande känslomässiga behov är det inte. Grundläggande känslomässiga behov är biologiskt nedärvda och sett ur ett evolutionärt perspektiv livsnödvändiga. De innefattar bland annat behoven av tillgänglighet till en betydelsefull person för beskydd, omvårdnad, empati, kärlek, validering och någon som även vägleder, konfronterar, utmanar och sätter rimliga gränser. Att i rimlig grad få känslomässiga behov uppfyllda i sina relationer samt att själv gå i riktning mot behovstillfredsställelse främjar sund psykologisk utveckling och mognad.

TF-KBT (Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi)

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) utvecklades av Judith Cohen, Esther Deblinger och Anthony Mannarino på 1990-talet och är en behandling för barn och tonåringar som varit med om traumatiska händelser.
Målgrupp: Barn och unga (0-18 år) och ungdomar (13-21 år)
Typ av metod: Insats


Målgrupp
Barn och tonåringar (3-17 år) som varit med om traumatiska händelser samt deras vårdnadshavare.


Syfte
Syftet med behandlingen är att minska symtom och svårigheter, såsom PTSD, depression eller ångest, som uppkommit till följd av traumatiska händelser. Behandlingen syftar även till att skapa en bättre relation mellan barnet och dess familj.


Innehåll och genomförande
TF-KBT baseras på kognitiva- och beteendeterapeutiska interventioner men integrerar även andra teoribildningar i behandlingen, såsom anknytningsteori och systemisk familjeterapi. Behandlingen är manualbaserad, men tar stor hänsyn till och kan anpassas utifrån barnets och familjens behov.

Vid arbete med TF-KBT utgår behandlaren från sex kärnvärden; behandlingens komponenter, respekt för kulturella värderingar, anpassningsbarhet och flexibilitet, familjefokus, att den terapeutiska relationen är central samt fokus på tilltro till familjens egen förmåga. Detta innebär att behandlingens komponenter bygger vidare på varandra, men att formen för och omfattningen av de olika komponenterna bör anpassas till barnets och familjens behov. Behandlingen ska också vara respektfull mot barnets och familjens kultur, religion och värderingar och sätta familjemedlemmarnas relationer i fokus. Även den terapeutiska relationen är en viktig del i behandlingen, samtidigt som behandlingen ska syfta till att öka barnets och familjens tilltro till sin egen förmåga.

I behandlingen ingår tre faser; stabilisering, bearbetning och integrering. Dessa innefattar totalt nio komponenter.


Fas 1 – Stabilisering

• Psykoedukation
• Föräldrafärdigheter
• Avslappning
• Känsloreglering
• Kognitiv coping

Fas 2 – Bearbetning

• Traumaberättelse och kognitiv bearbetning

Fas 3 – Integrering

• In vivo exponering
• Barn-Föräldrasamtal
• Framtid och säkerhet

Behandlingen innefattar individuella sessioner med barnet respektive med barnets vårdnadshavare samt även familjesessioner. Det finns även möjlighet att arbeta med TF-KBT i grupp.


Omfattning och intensitet
Behandlingen genomförs oftast på 12 sessioner, men det går att anpassa längden på behandlingen utifrån barnets behov. Det rekommenderas att barnet och vårdnadshavarna träffar behandlaren en gång i veckan och att varje session är 50-90 minuter lång.


Utbildning och licens
För att arbeta med TF-KBT krävs en grundläggande terapeutisk utbildning samt genomförande av webbutbildningen TF-CBT Web 2.0 och en grundutbildning som finns på bland annat Linköpings Universitet och Rädda Barnen.

Parterapi

Vad är parterapi?
Parterapi fokuserar på att lösa problem som finns i en relation såsom kommunikationsproblem, sexuella problem, konflikter och andra vanligt förekommande problem. Parterapi är inte endast till för traditionella par utan det är lika vanligt att familjemedlemmar, vänner, bonusfamiljer eller HBTQ relationer söker hjälp för att komma ur en jobbig situation som de inte kan lösa själva.

Genom att få hjälp av en parterapeut kan ett par hitta olika verktyg och metoder för att arbeta med relationsproblem som har uppstått. Tillsammans kan de bygga en grund för ett långvarigt förhållande där bådas behov blir uppfyllda.

Det finns ingen exakt gräns för när det är läge att söka professionell hjälp. Det är vanligt att relationer går upp och ned och att det känns bättre och sämre i perioder. Men om ni upplever att de sämre perioderna blir allt längre och kommer allt oftare kan det vara bra att söka hjälp.

Orsakerna till varför man söker hjälp skiljer sig ofta åt mellan olika par. En del söker hjälp för att göra en bra relation bättre, andra har kört fast och vet inte om de vill fortsätta tillsammans eller inte. Andra vill rädda förhållandet.

Det finns inget rätt eller fel och det är sällan varken för tidigt eller för sent att träffa en parterapeut. En parterapi kan också skilja sig åt, ibland kan det handla om ett några stycken samtal för att skapa en gemensam samsyn på problemen i relationen, andra gånger kan det handla om en längre kontakt som innefattar ett större förändringsarbete.